Tack och hej.

Av olika anledningar flyttar jag min blogg.

Hälsodryck

Visst måste drink som är blandad med Proviva vara rena hälsodrycken??? Vet förstås inte riktigt vad som var i mer och det är kanske bästa att inte veta. Mår oförskämt bra idag efter kräftskivan och det måste vara hälsodryckens förtjänst. Ska du byta yrke Lena, bli bartender.

Utlösning på Rusta?

Var på egen hand nere och handlade nu på fm. Efter att ha handlat servetter och lite annat på Rusta och  betalat i kassan så har jag full fokus på att gå så snyggt det går med krycka, kasse och en handväska modell större fullproppad med "bra att ha grejer". Det går bra... några steg... sedan sätter jag kryckan i en geggig kladd på golvet som ser ut som rubriken antyder, fast i storlek som från en elefant. Kryckan far i väg, jag får all tyngd på "fel" ben och vrider till knät rejält. Kan säga att ingen i närheten kunde undgå att höra vad som hände, så j..vla ont gjorde det. Jag säger ganska surt till personalen att det kanske är bäst att de torkar upp, så ingen bryter benet. HELVETE!

Tar mig sedan till Konsum för att spela på hästar. Springer inte kusarna som de ska nu så gör jag hamburgerkött av dem!!!!

Dessutom har min bil blivit sjuk. Den hostar förskräckligt när jag ska stanna vid ett stopp och sedan dör den. Kan det vara en rejäl förkylning eller är det helt enkelt så att bil men manuell växellåda beter sig så om man inte använder kopplingen... 

Lördag igen...

Hjälp vad tiden går. Det har varit en tuff vecka på jobbet där jag har hållt föreläsningar på stan tre dagar i rad. Varit och pratat på APT på några ställen samt haft en hel del andra möten som har behövt en del förberedelser. Lite bök att hoppa på kryckor, men det har funkat. Fick veta av sjukvårdsdirektören att jag förmodligen blir inbjuden att prata för hälso- och sjukvårdsutskottet i höst. Smickrande och läskigt....

Hur går det annars då. Mycket blygsam viktminskning denna veckan på - 0,2 kg. Gud skapade ju ingen brådska, men visst sa han att man ska skynda sig.... väl... 

Rehabträningen funkar, har haft lite mer ont i knät, men det är på tillbakagång igen. Får nu belasta fullt på benet, men det går inte, så jag använder fortfarande en krycka för det mesta. Idag ska jag ge mig på att dammsuga. Får väl hålla mig i dammsugarslangen.

Ett annat alternativ är att säga till A att det inte funkade, så slipper jag dammsuga ett tag till... det känns mer och mer som det bästa alternativet. Inte ska jag ta ifrån honom något som han gör så bra!

Försäkringskassan

Jag har inte så mycket erfarenheter av Försäkringskassan och de jag har, har bara varit positiva. Men nu vet jag inte riktigt vad jag ska tycka. Just nu skrattar jag mest åt det.

Jag blev sjukskriven den 28/7 tom den 19/8. Ringde Fk den 5/5 och sa att jag ville byta min sjukpenning mot arbetsresor. Beskedet jag fick var att de första 14 dagarna står arbetsgivaren i så fall för arbetsresorna och fr om den 15 dagen Fk om det godkänns. OK!

Arbetsgivaren har betalat de som återstod av de första två veckorna och nu var det Fk:s tur fr om i torsdags. De skulle skicka skriftlig ansökan som inte kommit. Dessutom säger kvinna på Fk nu att jag inte varit sjuksiven 14 dagar eftersom jag började jobba i måndags.... dvs den 15 dagen kommer aldrig.... Livet är fullt av överaskningar, halleluja!

I em kommer Lillstrumpa med familj hit och vi har familjemästerskap i lerduveskytte. Det är tävling på fullt allvar. Ingen kan skjuta mer än Anders och eftersom han är vänsterskytt, så får han skjuta med höger.

Rehabträningen går bra. Jag cyklar 10 min om dagen. Ibland får jag mer ont efteråt och ibland inte. Väntar på att få en återbesökstid hos doktorn. Jag har många frågor, mest kring hur mycket jag kan göra utan att förvärra något.

Nytt mål

Japp, mitt nya mål är att springa 5 km. :-) Vet inte när, men den dagen kommer. Tror inte den käre ortopeden förstått hur envis en oxe kan vara...

Tre saker är viktiga för att jag ska nå målet:

• Vikten
  Japp nu gäller det verkligen att få bort de där kilona. En del är avklarade men vill gärna minska 5-6 kilo till. Vägning tisdagar.
• Styrketräning för benen
  Rehabträning 5 ggr/dag
  Kontakt med sjukgymnast efter åb hos doktorn för att veta hur jag ska öka på träningen
  Fr o m v 34 när jag får börja belasta, börjar jag också med små korta promenader som utökas succesivt i lugn takt.
  Cykling med lätt belastning, 10 min/dag from nu och sedan ökande
• Konditionsträning
  Spinning fr om v 35
  Crosstrainer

Kom förresten på en fjärde sak som är viktig för att nå målet och som är särskilt viktig för mig: HA INTE FÖR BRÅTTOM!!

Nu har jag bestämt mig...

... jag kommer att kunna springa igen. Jag både tror och kommer att jobba på det. Fortsättning följer i kväll.

Trollmor springer inte mer...

Näää, tyvärr är det så att trollmor inte kommer att kunna springa.

Är opererad i knät och visst fanns där en meniskskada, men som nästan läkt ut. Men där fanns också ett knä fullt med små broskbitar, som nu förhoppingsvis är bortrensade, men också brosk som är väldigt förstört. Springa är inte att tänka på enligt ortopeden. Får vara glad om jag kan gå ordentligt utan att ha ont.... De har provat att borra kanaler inne i  knät för att försöka stimulera till bildning av något slags broskliknande material, men de kan inte lova att det fungerar.

Vet inte vad jag ska göra med bloggen, byta namn till trollmor cyklar??
 
För får jag inte träna blir jag tokig. Så det gäller att hitta något som funkar.

Menisken

Japp, det är troligen som distriktsläkaren trodde en meniskskada. Ortopeden, som för övrigt var mycket trevlig, sa att alla symtom samt hennes undersökning stämde med en meniskskada. Ingen artros kunde ses på slätröntgen och det var ju skönt. Så nu har jag fått remiss till sjukgymnast samt en remiss till Värnamo sjukhus för ställningstagande till artroskopi. Hon tyckte att MR undersökning inte var nödvändig med så tydliga symtom. Tyvärr ska hon sluta så det blir inte hon som opererar och därmed måste ytterligare en bedöming göras. Ja, ja jag har inte bråttom. Jag klarar mig och de finns de som har det värre.

I kväll körde jag ett spinningpass... my way...

Trollmor börjar vakna till liv

Hon har inte börjat springa, men har promenerat några dagar i rad och "dumma" knät svarar med att inte göra mer ont än innan. Har även varit på spinning, där det funkar att sitta ner hela tiden, samt att
cykla i position tre där belastningen inte blir rakt ner på knät. Så på det hela taget så är det ganska härliga tider.

Har även försökt ta ett krafttag med vikten sedan en vecka tillbaka. Det var ju sjutton också om inte de där extra åtta (hujedamej) kilona som jag la på mig i samband med flytten till Gislaved skulle kunna försvinna, nu och för alltid. Första veckan har gått bra och ett litet steg i rätt riktning. Jag har ingen brådska men kan jag ta tre kilo till semestern så är det godkänt.

Nu ska jag snart till ortopeden för mitt knä. Tror nog att hon kommer att säga att hon inte vet vad det är och att jag ska träna det jag kan. Ja, ja, ja. Jag har ju fått sovmorgon idag och har varit ute på morgonpromenad med goa svägerskan.

Referensrunda

I söndags blev det löpning på löpbandet igen. Denna gång i 25 minuter. Det gör lite ont i knät i början, men när jag sprungit i cirka 15 min så känns det inget. Kan både öka farten och ha liten lutning på bandet. Efter löpningen så blev det ett pass body pump. Jag tror att styrketräningen är bra för mina knä. Har inte så mycket vikt på men det gör nytta i alla fall.

Idag så sprang jag faktiskt ute på asfalt en runda. Var i tidsnöd eftersom jag skulle vara hemma med lilltrollet ikväll, så jag hade max 30 min på mig att springa. Det gjorde att jag efter några minuter bestämde mig för att detta blir min referensrunda som jag ska springa en gång i månaden för att se om jag förbättrar mig. Rundan är 4 km ganska exakt. Måste erkänna att idag i regn och blåst så hade jag inte orkat fortare. Hade tyvärr motvind på hemvägen när det dessutom är uppför...

Men det var så skönt och jag var överlycklig av att inte känna NÅGONTING i knät på hela tiden.

Distans: 4 km
Tid: 25,22
Medeltempo: 6,22
Medelpuls: 152
Maxpuls: 167
Kcal: 341

Km 1: 6,12
Km 2: 6,16
Km 3: 6,32
Km 4: 6,30

Trollmor springer igen

Japp, så är det. Sprang 20 min i lugnt tempo på löpbandet innan body pumpen. Det gick bra och nu några timmar efteråt så känns knät inte ett dugg sämre. Jihooooo!

Veckans träning

Jag har tränat lugnt och bra denna veckan. I tisdags blev det ett spinningpass. Jag vågade köra lite hårdare och stod upp också och det gick bra. I torsdags blev det ett pass Body pump och innan det körde jag 30 min på crosstrainern. I går (lördag) var jag på ett jubileumspass där det ingick 40 min spinning samt 50 min blandat med bodybalance, body step och box. Allt gick bra utom stepen, där jag kände av knät lite mer än vid de andra träningsformerna.

I kväll tänker jag faktiskt testa att springa lite på löpbandet innan jag går på ett pass Body pump. Doktorn sa faktiskt att jag kunde träna så länge det inte gjorde för ont. Längtar efter att springa nu när våren närmar sig.

Men nu närmast är det våfflor och favoritgrannarna...

Spinning och core...

... blev 90 min yoga istället. Så kan det gå om man inte läser vilken månad det är utan bara 19. Det var nämligen den 19 februari som kombinationspasset spinning och core var. När de sa att det var yoga så sa jag tvärblankt NEJ. Det är inget för mig. Jag vill ta ut mig. Men under tiden jag knöt på mig skorna för att gå till crosstrainern så tänkte jag om. Varför inte testa nu när det fanns en gästinstruktör och allt. Sagt och gjort, jag var med. Kan inte säga att det var roligt, men väääldigt nyttigt. Hann 10 min på crosstrainern  innan också. Ska nog försöka satsa lite på Bodybalance i alla fall. Också något som är tråkigt men nyttigt och allt kan ju inte vara roligt.
Beställde en matta på hemvägen också och nu ska jag plocka fram dammsugaren. Mitt hatobjekt nummer ett!

I love him!

Ortopeden sa precis det jag ville höra, dessutom utan att jag behövde muta honom. Ingen meniskskada eller något sådant. Han kunde känna att jag ömmade mycket över några hålrum eller något.... Varför ser man inte till att man fattar riktigt när man är hos doktorn.... Men det jag fattade och som vi pratade en del om är att jag SKA träna det jag kan. VILA GÖR DET VÄRRE!!!!! Ha ha, jag visste att jag gjorde rätt. Jag kan/ska t o m köra styrka för benen men med extremt lätta vikter och många reps, precis som jag gjort. Har även fått ett träningsprogram hem som jag tänker följa duktigt. Började igår med att glömma det...Doktorn sa t om att jag skulle kunna fortsätta med att springa, men att jag ska börja med att springa i skogen och på mjuka underlag, inte asfalt. Jag är så lycklig över detta. Varit orolig att det skulle vara något allvarligt och att jag inte skulle få träna.  För övrigt tyckte han att jag hade snygga ben, de vackraste han sett.... eller inte, men för mig är de de bästa benen i världen, jag måste bara inse att det är lite äldre och var varlig med dem

Nu ska jag ner och träna. Core och spinning Tjohooo!

Utseendet avgjorde!

Har fått två olika specialister rekommenderade till mig. Frågan var vem jag skulle ta. Det blev utseendet som fällde avgörandet.

Ringde idag och har fått tid på fredag. Han har meriter som att han varit läkare på friidrotts VM i Göteborg, Handbolls EM 2002, Ishocky VM samt att han arbetar åt HV 71 (så nu har han väl tid). Hans specialintresse är idrottsskador dvs idrottstraumatologi och överbelastningsrelaterade skador.

Frågan är vad han säger om att ta sig en en halvfet halvgammal kärring? Men det står att han ska "kunna hjälpa allt ifrån elitidrottare till vanliga svenssons. Gammal som ung." Där borde jag vara inbegripen. Har stora förhoppningar om att jag ska få hjälp för de 800 kr besöket kostar. Pengar som jag hellre lagt på ytterligare ett par skor...


För övrigt har vi fått vår nya bäddsoffa och ja Lena, den blev bäst med ryggen mot fönstret. 

Knäskydd

Idag inhandlades ett knäskydd på apoteket. Testpromenerade i lugn takt 20 min. Ont både i knät och efter att skyddet skavde in över och under knät. Mätte över knäskålen enligt anvisning och då är knät ändå svullet. Men jag är nog fet över och under knät... också... eftersom det sitter som berget. Ser inte klokt ut! Över och  under knät sitter det en "härlig" fettvalk!  Ja herre jävlar, jag ska inte bara ha ont utan benet ska dessutom se ut som ett vandrande timglas...

Igår fick jag nog. Hade läst på nätet att roddmaskin skulle vara ok vid knäskador.... tror inte riktigt på det. Prövade 15 minuter, men man böjer och sträcker ju på knät hela tiden. Gick också på ett pass Bodypump. Alla benlåtar gjorde jag utan stång och vikter. Neg så försiktigt och frökenaktigt att de som inte kände mig med all säkerhet undrade vad kärringen gjorde där och varför hon där man är som starkast inte hade vikt alls. För att visa att jag trots allt inte är en klenis lade jag på rejält på beceps, triceps och axlar. Det känns i dag... och förmodligen ännu mer i morgon. Hur dum får man bli. Folk skiter ju i vad jag lägger på. Men nä då, visa dem bara...

Nu ska jag återgå till jakten efter en bra ortoped eller idrottsmedicinare... inte så lätt som man kan tro.

Knä

Det är nog inte meningen att jag ska springa. Vä knä svullet och ont. Jag ska försöka få tag på någon som håller på med idrottsskador, snabbt som bara ögat. Kan ju inte ens promenera...

Yes!

Jag sprang hela vägen. 10,8 km. Men inte gick det fort inte och vad svårt det är att hålla pulsen nere.

Medelpuls:154
Maxpuls: 176
Medeltempo: 7,14

Nu sitter jag här med två knä som strejkar fullständigt...

Det ser ut att fixa sig

Ja, det verkar faktiskt som att jag trots en tuff veckan med arbetspass som varat sent in på kvällarna klarar att få till 3 löppass.

I går blev det 6,4 km med fartlek. Hmm om jag ska vara ärlig så var det fartlek i nedförsbacken och på slät väg uppför fick jag varva att springa med att gå.  Kondisen är kass... Hur i all sin dar ska jag klara 2,1 mil?

Idag så står långpass på programmet. Långt och långt,  mitt knä och vänstra ben krånglar så jag är lite rädd att springa för långt så det blir förhoppningsvis 10 km. Ska försöka hålla ett lågt tempo och springa hela tiden. Hoppas, hoppas att jag klarar det. Jag ställer mentalt in mig på att fixa det. Inget annat än att klara det finns.

Tiden springer men inte jag

Ja, så kan man väl sammanfatta mitt liv just nu.

Förkylningen utvecklades till bihåleinflammation och det blev antibiotika. Är frisk sedan en vecka tillbaka men jobbar mycket, så kvällarna är sena innan jag är hemma. Känner att tiden bara rusar närmare Göteborgsvarvet och jag springer inte. Ångest, ångest. Men igår fick jag till det och sprang 50 min på löpband. Ska förhoppningsvis inte jobba i helgen så då blir det lite mer löpning

Veckans första träning

Dagens träning och veckan första blev en rask promenad med rinnande näsa i strålande solsken. Jag längtar som en galning efter att springa, men jag vågar inte idag eftersom jag fortfarande är ganska förkyld. Kanske, kasnke blir det lite lugn jogging på löpband i morgon kväll. Tills vidare får jag läsa i min bok "Pulsträna" av Jonas Gustrin som jag beställ och fick på posten i veckan.

Nu ska jag hälla upp lite kaffe på avsvalning. Har blåsor i munnen så att äta varm mat är inte särskilt roligt. Men godis går bra.... fick en ask gelehjärtan av älsklingen i går. Med god hjälp av älsklingen själv är de borta nu och straffet är halsbränna...

ff sjuk

Tisdag: 1 full papperskorg med "snytnäsdukar"
Onsdag: ½ papperskorg med "snytnäsdukar". Det berodde inte på att jag är bättre utan på att jag inte var  på kontoret på em utan i Jönköping på möte.

Känner mig som han i reklamen ni vet. "Om ni visste hur det känns när en karl har en riktig förkylning..." Sååå känner jag mig.

Min älskade "tröstar" mig med att han hört att många är förkylda och att det är långdragna förkylningar... Tackar för den upplysningen. Nu känner jag mig genast piggare.

Men allt får en annan dimension, när man betänkar att jag strax ska i väg på begravning. Jag är lyckligt lottad i livet med mina barn, mitt barnbarn och en man som älskar mig och som gör mig lycklig.  Alla har det inte så...

Sjuk

Ja men visst. Jag är genomförkyld. Så himla lägligt. Idag hade jag fyra möten inbokade. Alla genomfördes, dock utan att ta i hand med någon. Önskade förresten att jag tagit den en av mötesdeltagarna i hand. Hon kunde gärna blivit lite sjuk. Sketkärring! Imorgon har jag två inbokade möten och på onsdag ska jag till Jönköping. Härliga tider...

Sambons list övergick mitt förstånd...

Jepp, så var det.
Jag gick ut i hallen ombytt och klar och sa till sambon att "Jag går ut och går lite". Han fattade så klart direkt och säger med världens mildaste röst:
-  Snälla, goa Åsa. Tänk på vad du säger till dina flickor. Var rädd om dig och gör inget dumt.

Jag lovar och känner att det jag gör kanske inte är det alldeles mest smarta... men jag bestämmer mig trots allt för att jogga i mycket, mycket lugn takt. Efter 1 km dör klockan...  Jag överlever joggingturen som blev 5 km och där jag gick lite i backarna med sambons ord ringande i huvudet...

Forts...

Städning: check
Springa: liten runda komma skall. Nu gäller det bara att ta sig förbi takspikande sambo i "springkläder" och försvinna ut innan han hinner sätta stopp för mig. Kvinnlig list krävs...

Bläää

Ont i knät. Smörjer med voltarengel. Förkyld och ont i halsen. Får nog sjukskriva mig från städningen här hemma idag. Sååå synd....

Får se om jag kan friskskriva mig för en mycket lite löprunda sedan. Det blir knät som får avgöra.

Löpning i blåst och halka

Kan ju lugnt säga att jag ångrade att jag inte hade mobilen med på min löprunda idag. Det var blankis på grusvägen de första 1,5 kilometrarna. Jag sprang på snedden uppe i snövallarna. Jag var så nära, så nära att trilla när jag gled ner för vallen och ut på isen ett flertal gånger. Dessutom kommer det inte bilar så hemskt ofta på den vägen, så hade jag brutit benet så kunde jag blivit liggande en stund. Men trots halka och blåsten så var det en härlig runda på 8,6 km. På öppna platser och i motvind fick jag springa framåtlutad och verkligen ta i för att komma framåt till och med i nedförsbackarna.

Men det är mycket sladdar och grejer nu... Gps klockan runt armen, pulsbandet runt bröstkorgen, I-poden kring armen och lurar i öronen.  Men alla grejerna syns inte så mycket under kläderna, som tur är.

I morgon blir det en löprunda till. Det gäller att passa på när man kan springa ute i dagsljus. Det är härligt!

Dagens träning

I kväll blev det 7 km på löpband. 7 km på löpbandet känns dubbelt så långt som när man springer ute. Jag överväger faktiskt att åka ner till Gislaved där det finns gatljus och springa där istället för att vara inne.

Det som irriterar mig är att alla löpband visar olika hastigheter och två av de tre som finns där jag tränar visar helt fel. På det löpbandet jag började på i dag fick jag springa för att klara hastigheten 5,6 km/h. Det spelar ju egentligen ingen roll, men jag vill ju ha lite koll på hastigheten så det retar mig. Hade pulsklockan på mig för att få lite indikation på pulsen. Men något blev fel och jag orkade inte ställa mig och greja med klockan. Längtar efter ljusa kvällar, längtar jättemycket...

Kär!

Jag är inte bara kär utan störtförälskad i min ny leksak... min Garmin 305. Ska bli sååå spännande att följa min utveckling. Dessutom har jag redan efter att ha använt den två gånger upptäckt att jag startar mina löpturer för snabbt. Nästa gång ska jag se till att starta i rätt tempo för att se om jag orkar de backiga partierna bättre.

Jag måste erkänna att jag känner mig orolig inför Göteborgsvarvet, om jag över huvud taget ska orka. Men än så försöker jag skjuta de tankarna ifrån mig. Målet i år är att bara orka ta mig runt Göteborgsvarvet. Sedan känner jag mig lite i valet och kvalet om jag ska anmäla mig till tjejmilen också. Helena och Emma vad var det vi sa? Skulle vi springa?

Mitt nya jobb tar mycket av min energi så här i början. Jag hoppas innerligt att det dröjer innan jag börjar ett nytt jobb igen. Men uppdateringen kommer att bli bättre. Har desutom mycket att stå i på helgerna. Måste ju följa all skidsport på TV och dessutom har jag ju handbollen att följa. Inte så konstigt att jag är trött när kvällen kommer.

Jag har varit...

...i Sälen för lite skidåkning eller vad man nu ska kalla mitt sätt att ta sig ned för backarna. Vi åkte redan i onsdags eftermiddag, stannade och sov på hotell i Kristinehamn första natten. På så sätt blev det inte så långt att köra på torsdagen.

Väl framme i Sälen i en underbar lite stuga så hade vi glömt att ta med sängkläder... men vilken tur att plattången var med... Nåja, vi fick hyra sängkläder. Smålänningen i mig tycker naturligvis att det var onödiga pengar.

Mitt mål första dagen var att inte ramla i liften. Lyckades nästan, dvs ramlade enbart en gång. Till saken hör att detta är andra gången i mitt liv jag åker utför om man inte räknar en gång  för 27 år sedan då jag blev upplurad i en backe, vilket slutade i att jag storgrät och svor på att aldrig mer åka på nederbörd. Det löftet har jag hållit tills för två år sedan då vi tillbringade en weekend i Lindvallen.

Dag två hade jag träningvärk i hela kroppen, framför allt i vader, lår, axlar och nacke. Att jag har träningsvärk i axlar och nacke beror på att jag måste våldhålla mig i liften också, samtidigt som jag måste hålla krampaktigt i stavarna. Detta under tiden som jag funderar på om jag ska komma ur liften på mitt stapplande sätt eller ramla ihop i en skethög.  Men jag såg en liten ljusning dag två. Jag åkte hela dagen i Gustavsbackens branta stup (blå backe) utan att trilla. Inte heller i liften trillade jag och man får väl säga att jag tagit ett steg framåt.

Tror trots allt att jag är bäst på after ski. Men det är jag faktiskt riktigt, riktigt bra på.

Någon stilstudie på min åkning finns inte. Förmodligen beroende på att med den enorma hastighet jag kom upp så hinner inte en vanlig kamera fånga mig på bild. Ni får nöja er med en bild på när jag kommit helskinnad ur liften.

Mera godis

Tillskott till godisbordet: Kåvepenin.

I går var vi nere hos mor och far och åt mammas härliga goda mat. En trevlig kväll och när jag kom hem så stupade jag i säng med huvud- och tandvärk. Idag är tandvärken lite bättre, men huvudvärken sitter i. Förmodligen är det alla nya intryck som trängs i mitt huvud.

Det nya jobbet verkar toppen. Alla är trevliga och det verkar vara ett gott gäng, åtminstone är det mitt första intryck och jag tror det stämmer.

Träningen? Njaaaa igår kväll åkte jag direkt från jobbet till föräldrarna och var hemma vid 22-tiden. Ikväll hann jag faktiskt inte och resten av veckan har jag giltigt skäl.... tror jag... Återkommer angående detta.

Godisbord

Nu när jag gjort slut på det ena godisbordet, njaaa lite marsipan och någon snickers finns kvar, så har jag gått in på mitt andra godisbord som står dukat i köket. Det består av Ipren, Panocod, Citodon, Omeprazol, Hexident, Mivitotal och Actimel.

Som man bäddar får man ligga heter det ju, och mitt magonda är jag själv skyldig till genom att ha misskött mig. Men tänderna... Jag borsta dem regelbundet, sköljer med fluor när jag kommer ihåg, mitt minne är väl inte alltid på toppnivå kanske,använder tandtråd och får alltid beröm hos tandläkaren (när jag vågar mig dit) för att jag har välskötta tänder. Så varför straffar de mig så... Vad har jag gjort dem för ont. Är det kanske ett straff för den gången jag köpte en hel påse hårda violkarameller och tappade en fyllning. Eller är det för den gången jag tappade en fyllning och inte gick direkt till tandläkaren  utan väntade ett halvår, ett år eller nåt...för att spara pengar... Det var inte alls för att jag är rädd för tandläkaren... Kan eventuellt vara ett straff för att jag i somras försökte bota samma onda i tänderna med ett par glas vin och lite grogg.

Kan väl säga att det är inte riktigt vad jag längtar efter i morgon, första dagen på nytt jobb, att säga att jag behöver vara ledig för att gå till tandläkaren. När jag dessutom vill gå tidigare på onsdag och funderar på en semestertripp till Kanarieöarna till våren.... Hmmm här gäller  det att lägga upp det väl.

Nu är det bara 20 veckor kvar till Göteborgsvarvet. Huuu, hemska tanke. Alldeles nyss var det ju 52 veckor kvar och det var lungt. Hade all tid i världen. Vad hände?? Väntar nu på min Garmin 305. Har en förhoppning om att den ska träna åt mig också. Visst är det väl så. Bara man har all utrustning så behöver man väl inte springa?

Nä, allvarligt talat så är det hög tid att komma igång. Sprang 4 km i sakta mak nyårsafton. Det var skönt och vädret var strålande sol, blå himmel och några minusgrader. Perfekt. Men det är ju 17 km till som ska avverkas. Så nu går startskottet. Klara färdiga spring trollmor, spring...

Kunde börjat bättre

När jag vaknade idag hade det varit lättare att säga vilken kroppsdel jag inte hade ont i än vilka jag har ont i. Med början uppifrån så har jag tandvärk. Samma sort som i somras, då fick jag pc eftersom de inte kunde se något och inte kunde lista ut vilken tand det var. Det värker i hela vänstra delen av överkäken. Värst när jag äter eller dricker och skiftningar mellan varmt och kallt. Har kollat efter jourhavande tandläkare men det är i Jönköping och någon måtta får det vara på körandet. Äter Citodon så länge som lilltrollet fick efter att ha opererat tänderna. Neråt i kroppen så mår jag illa, har sugningar i mellangärdet samt magkatarr. Allt självförvållat av julens utsvävningar. Träningsvärk i låren efter löpturen och blåsor i hålfötterna efter inläggen i skorna. Men annars mår jag bra...
   

NU KAN DET JU BARA BLI BÄTTRE och i morgon så får jag gosa med lilla Judith. Mormors hjärtegull.