Dagens träning

I kväll blev det 7 km på löpband. 7 km på löpbandet känns dubbelt så långt som när man springer ute. Jag överväger faktiskt att åka ner till Gislaved där det finns gatljus och springa där istället för att vara inne.

Det som irriterar mig är att alla löpband visar olika hastigheter och två av de tre som finns där jag tränar visar helt fel. På det löpbandet jag började på i dag fick jag springa för att klara hastigheten 5,6 km/h. Det spelar ju egentligen ingen roll, men jag vill ju ha lite koll på hastigheten så det retar mig. Hade pulsklockan på mig för att få lite indikation på pulsen. Men något blev fel och jag orkade inte ställa mig och greja med klockan. Längtar efter ljusa kvällar, längtar jättemycket...

Kär!

Jag är inte bara kär utan störtförälskad i min ny leksak... min Garmin 305. Ska bli sååå spännande att följa min utveckling. Dessutom har jag redan efter att ha använt den två gånger upptäckt att jag startar mina löpturer för snabbt. Nästa gång ska jag se till att starta i rätt tempo för att se om jag orkar de backiga partierna bättre.

Jag måste erkänna att jag känner mig orolig inför Göteborgsvarvet, om jag över huvud taget ska orka. Men än så försöker jag skjuta de tankarna ifrån mig. Målet i år är att bara orka ta mig runt Göteborgsvarvet. Sedan känner jag mig lite i valet och kvalet om jag ska anmäla mig till tjejmilen också. Helena och Emma vad var det vi sa? Skulle vi springa?

Mitt nya jobb tar mycket av min energi så här i början. Jag hoppas innerligt att det dröjer innan jag börjar ett nytt jobb igen. Men uppdateringen kommer att bli bättre. Har desutom mycket att stå i på helgerna. Måste ju följa all skidsport på TV och dessutom har jag ju handbollen att följa. Inte så konstigt att jag är trött när kvällen kommer.

Jag har varit...

...i Sälen för lite skidåkning eller vad man nu ska kalla mitt sätt att ta sig ned för backarna. Vi åkte redan i onsdags eftermiddag, stannade och sov på hotell i Kristinehamn första natten. På så sätt blev det inte så långt att köra på torsdagen.

Väl framme i Sälen i en underbar lite stuga så hade vi glömt att ta med sängkläder... men vilken tur att plattången var med... Nåja, vi fick hyra sängkläder. Smålänningen i mig tycker naturligvis att det var onödiga pengar.

Mitt mål första dagen var att inte ramla i liften. Lyckades nästan, dvs ramlade enbart en gång. Till saken hör att detta är andra gången i mitt liv jag åker utför om man inte räknar en gång  för 27 år sedan då jag blev upplurad i en backe, vilket slutade i att jag storgrät och svor på att aldrig mer åka på nederbörd. Det löftet har jag hållit tills för två år sedan då vi tillbringade en weekend i Lindvallen.

Dag två hade jag träningvärk i hela kroppen, framför allt i vader, lår, axlar och nacke. Att jag har träningsvärk i axlar och nacke beror på att jag måste våldhålla mig i liften också, samtidigt som jag måste hålla krampaktigt i stavarna. Detta under tiden som jag funderar på om jag ska komma ur liften på mitt stapplande sätt eller ramla ihop i en skethög.  Men jag såg en liten ljusning dag två. Jag åkte hela dagen i Gustavsbackens branta stup (blå backe) utan att trilla. Inte heller i liften trillade jag och man får väl säga att jag tagit ett steg framåt.

Tror trots allt att jag är bäst på after ski. Men det är jag faktiskt riktigt, riktigt bra på.

Någon stilstudie på min åkning finns inte. Förmodligen beroende på att med den enorma hastighet jag kom upp så hinner inte en vanlig kamera fånga mig på bild. Ni får nöja er med en bild på när jag kommit helskinnad ur liften.

Mera godis

Tillskott till godisbordet: Kåvepenin.

I går var vi nere hos mor och far och åt mammas härliga goda mat. En trevlig kväll och när jag kom hem så stupade jag i säng med huvud- och tandvärk. Idag är tandvärken lite bättre, men huvudvärken sitter i. Förmodligen är det alla nya intryck som trängs i mitt huvud.

Det nya jobbet verkar toppen. Alla är trevliga och det verkar vara ett gott gäng, åtminstone är det mitt första intryck och jag tror det stämmer.

Träningen? Njaaaa igår kväll åkte jag direkt från jobbet till föräldrarna och var hemma vid 22-tiden. Ikväll hann jag faktiskt inte och resten av veckan har jag giltigt skäl.... tror jag... Återkommer angående detta.

Godisbord

Nu när jag gjort slut på det ena godisbordet, njaaa lite marsipan och någon snickers finns kvar, så har jag gått in på mitt andra godisbord som står dukat i köket. Det består av Ipren, Panocod, Citodon, Omeprazol, Hexident, Mivitotal och Actimel.

Som man bäddar får man ligga heter det ju, och mitt magonda är jag själv skyldig till genom att ha misskött mig. Men tänderna... Jag borsta dem regelbundet, sköljer med fluor när jag kommer ihåg, mitt minne är väl inte alltid på toppnivå kanske,använder tandtråd och får alltid beröm hos tandläkaren (när jag vågar mig dit) för att jag har välskötta tänder. Så varför straffar de mig så... Vad har jag gjort dem för ont. Är det kanske ett straff för den gången jag köpte en hel påse hårda violkarameller och tappade en fyllning. Eller är det för den gången jag tappade en fyllning och inte gick direkt till tandläkaren  utan väntade ett halvår, ett år eller nåt...för att spara pengar... Det var inte alls för att jag är rädd för tandläkaren... Kan eventuellt vara ett straff för att jag i somras försökte bota samma onda i tänderna med ett par glas vin och lite grogg.

Kan väl säga att det är inte riktigt vad jag längtar efter i morgon, första dagen på nytt jobb, att säga att jag behöver vara ledig för att gå till tandläkaren. När jag dessutom vill gå tidigare på onsdag och funderar på en semestertripp till Kanarieöarna till våren.... Hmmm här gäller  det att lägga upp det väl.

Nu är det bara 20 veckor kvar till Göteborgsvarvet. Huuu, hemska tanke. Alldeles nyss var det ju 52 veckor kvar och det var lungt. Hade all tid i världen. Vad hände?? Väntar nu på min Garmin 305. Har en förhoppning om att den ska träna åt mig också. Visst är det väl så. Bara man har all utrustning så behöver man väl inte springa?

Nä, allvarligt talat så är det hög tid att komma igång. Sprang 4 km i sakta mak nyårsafton. Det var skönt och vädret var strålande sol, blå himmel och några minusgrader. Perfekt. Men det är ju 17 km till som ska avverkas. Så nu går startskottet. Klara färdiga spring trollmor, spring...

Kunde börjat bättre

När jag vaknade idag hade det varit lättare att säga vilken kroppsdel jag inte hade ont i än vilka jag har ont i. Med början uppifrån så har jag tandvärk. Samma sort som i somras, då fick jag pc eftersom de inte kunde se något och inte kunde lista ut vilken tand det var. Det värker i hela vänstra delen av överkäken. Värst när jag äter eller dricker och skiftningar mellan varmt och kallt. Har kollat efter jourhavande tandläkare men det är i Jönköping och någon måtta får det vara på körandet. Äter Citodon så länge som lilltrollet fick efter att ha opererat tänderna. Neråt i kroppen så mår jag illa, har sugningar i mellangärdet samt magkatarr. Allt självförvållat av julens utsvävningar. Träningsvärk i låren efter löpturen och blåsor i hålfötterna efter inläggen i skorna. Men annars mår jag bra...
   

NU KAN DET JU BARA BLI BÄTTRE och i morgon så får jag gosa med lilla Judith. Mormors hjärtegull.