Premiär

Ja, det är premiär för mig att blogga och nypremiär för mig att springa. Springa och springa förresten, det är mera som ett lufsande. Men det är nu jag har min chans... Ja, att springa fortare än dottern, som är gravid och kommer att vara i sjätte månaden när tjejmilen går av stapeln. Nu eller aldrig, bättre chans får jag inte. Synd bara att jag inte kom igång i april, maj eller juni. Nu är det knapert om tid, men har jag tur så springer hon väldigt lite och lägger på sig många kilo och vips så springer mor snabbare än dotter. Ja, ja, ja jag vet att detta förmodligen fungerar som tändvätska hos dottern men so what...

Det blev i vart fall en kort runda idag. Efter ca tio minuter fick jag stanna och ta bort mina ilägg i skorna. Varmt och jobbigt var det. Tiden var 31,54. Hur långt det var, sa ni? Ja det kändes som en sju, åtta kilometer men i verkligheten är det 4,8. Två blåsor, en på vardera fot blev det och jag frågade mig om detta verkligen är ett nöje. Ja, efteråt var det så, men definitivt inte under tiden...