Inre röst

Det är fredag eftermiddag. Klockan är nästan 17 och efter en ovanligt tuff vecka på arbetet så sitter jag och min älskade A vid köksbordet med varsin kopp kaffe. Träningen som jag som hastigast tänkt gå på i kväll har jag slagit ur hågen. Jag är trött. Då utspelar sig följande samtal.

A: Herregud jag glömde köpa snus.

Jag: de kan jag ordna. *Men vad faan är det du säger, du ska ju inte träna. Hur ska du ta dig ur det här helskinnat??*

A: Hur menar du?

Jag: Jag kan rullar in lite blomjord i melittapåspapper... *Smart, du skämtar bort det, smart*

Jag igen: Nä, jag bara skojar, jag kan köpa snuset. * Men vad i helvete, du har ju just krånglat dig ur situationen och så gör du om samma sak igen. Är du en fullständig idiot?*

A: Nä, men du behöver inte åka ner, jag gör det själv.

Inre rösten: * Puh, nu räddade han dig allt.*

Jag: Annars kan jag kanske klippa till små tepåsar... * Situationen under kontroll, nu kan du sätta dig en stund framför datorn*

Jag: Nä det är sant jag köper snuset, jag ska ända ner och träna nu halv sex. *Jubelidiot*

När jag kom hem efter ett härligt spinningpass med skön musik var jag mycket, mycket  piggare och min älskade fick sitt snus. Dessutom stod maten på bordet, det var fint dukat och en flaska rött var öppnad. Jag kan inte ha det bättre, är så lyckligt lottad.

Träning i grupp

I kväll har jag tränat med ett gäng tjejer och killar. Det är en nybörjargrupp och det är väl egentligen något för låg nivå, men det verkar vara lite olika i gruppen och det kändes som om att det var någon som var ungefär på samma nivå som jag. Det höll inte på särskilt länge och jag var inte så hemskt trött efteråt. Men vad jag förstår så kan detta leda mig vidare till andra träningar med klubben och det ser jag fram emot.

Gullan

Gullan är lite blyg, hon ville inte vara med på bild om vi inte hängde något över nummerplåten.

9 km i solsken

Idag blev det en härlig löparrunda på 9 km i strålande sol. Jag hade kollat noga med sambon om jag kunde springa den runda jag ville pga jakt. Jo,då det skulle jag kunna. Visserligen jagar de småvilt där men om jag tog på mig reflexvästen så gick det bra. Jag funderar lite på om jag kan förväxlas med småvilt...  Jag blev förmanad att jag skulle stanna och stå stilla om jag hörde en hund som kom och drev, så att jag inte störde. Himla lätt att höra hundar när jag har Status Quo spelandes i öronen...  Ja, jag jag blev varken beskjuten eller såg några hundar, mer än en i koppel ihop med matte som inte var jaktklädd.

Nu står middagsmaten i ugnen, det blir lax på en bädd av smörstekt spenat och ovanpå det citonsås. Sambon är inte lika lycklig över menyn.  "Jag tar mycket gele så dövar det lite" är hans kommentar. Herregud, hur kan man inte tycka om lax???

Träningen då?

Den har varit dåligt med träning både förra och denna veckan. Ja till och med uruselt. Förklaringen eller bortförklaringen *harkel* är att i förra veckan var vi borta fredag till söndag. Denna veckan har jag inte mått riktigt bra. Men idag var jag ute och luftade mig. Det blev 5 km och det var tungt, men så otroligt skönt och underbart efteråt. Det blir en liten längre runda i morgon.
I nästa vecka ska jag börja springa i en nybörjargrupp som OK Gisle håller i. Det ser jag fram emot. Både att få lära känna lite fler löpare + att det kommer bli lite löpskolning också.

Gullan anlände i fredags. Ska fråga om hon vill vara med på bild så ni får se henne.

Förhållandet är över

Ja, nu är det slut efter 5 år tillsammans. Jag kommer sakna "Pärlan" så. Inget kommer att vara sig likt. På bilden ska hon ta mig till jobbet för näst sista gången. I morgon är det över....

Du har varit den bästa bil man kunnat ha trots att jag inte alltid varit så snäll mot dig. När du var nästan ny så körde jag på en grävling med dig. Det var inte skoj, du var sjukskriven ett tag och fick lite nya delar. En vinter hade jag lite bråttom, det gick kanske lite fort, vägen var kanske lite smal och när vi fick möte så rök din ena sidospegel med en smäll. Men du fick en ny fin. Värre var det när jag bestämde mig för att du skulle få plats i en parkeringsficka jämte den snygga lastbilen med kapell. Vad vi inte visste var att kapellet inte gillade små söta saabar utan kanten gjorde en rispa i din lack. Detta var veckan efter backspegeln.... Farbror bildoktorn ringde genast upp mig på jobbet när han fick se dig och undrade lite upprört: "Kallar du detta rispa !! Herregud hela dörren måste ju fixas. Ja, efter det fick du aldrig riktigt den rätta färgen på höger bakdörr. Men i ur  och skur har du gått och jag har vårdat dig efter bästa förmåga. Ja, du har kanske inte blivit tvättad och städad lika ofta som du önskat. Men jag HADE tänkt städa dig inuti på semestern, jag lovar... Men nu är det ju tur att jag inte gjorde det eftersom vi ska skiljas åt nu. Till sista vill jag bara be dig om förlåtelse för den där sista revan med kofoten för några veckor sedan...Jag menade det inte...

Vägskäl

Klockan är nu 23.30 och sömnen vill inte infinna sig. Den sista 1½ veckan har jag haft mycket olika saker att tänka och fundera på. En sak är att jag i förra veckan blev erbjuden jobbet som jag var på intervju för. Jag har i många år funderat på att komplettera min utbildning med miljö- och hälsoskydd, vilket jag gjorde hösten 2009. Jag har sedan den 1 januari i år arbetat som miljö- och hälsoskyddsinspektör och trivts väldigt bra både med jobbet och framför allt med mina arbetskamrater.  Jobbet jag nu blivit erbjuden är som miljösamordnare på ett sjukhus samt sjukvårdsområdets tillhörande vårdcentraler. Det är en stor utmaning, men tar jag steget så kommer jag förmodligen aldrig tillbaka till jobbet som miljö- och hälsoskyddsinspektör. Att bara ha jobbat ett år med det känns lite för lite. Samtidigt måste man våga säga ja. Ja, till livet, ja till kärleken och ja till utmaningar. Så därför har jag idag tackat ja till arbetet som miljösamordnare. Allting löser sig sa han som sket i vasken...